Färre ska försörja fler i Boden – hur kan kommunen förebygga utmaningarna?
Bodens befolkningsstruktur står inför en utmaning som delas av många andra kommuner i Sverige: den demografiska förändringen där en allt mindre andel av befolkningen ska försörja en växande andel äldre och barn. Enligt Ekonomifakta.se har Boden en försörjningskvot på 85,7, vilket innebär att 100 personer i arbetsför ålder försörjer 85,7 personer utanför arbetsmarknaden. Jämför man med Lund, där kvoten är 63, ser man en tydlig skillnad. Samtidigt ligger Pajala på 124,1, vilket visar att situationen i Boden fortfarande är hanterbar – men att kommunen måste agera för att bibehålla en stark arbetsmarknad.
Arbetsför ålder ligger enligt internationell standard på 15-74 år. I Sverige använder vi måttet på 20-64 år vilket påverkar resultat i jämförelse med Sverige mot andra länder.
Hur kan Boden vända utvecklingen?
En av de stora möjligheterna för Boden är etableringen av Stegra, den storskaliga industrisatsningen som kan föra med sig ny arbetskraft till kommunen. Med fler arbetstillfällen skapas en chans att locka inflyttare och därmed balansera försörjningskvoten.
Men det räcker inte att bara skapa jobb – kommunen måste också se till att Boden blir en attraktiv plats att bo och leva på. Det handlar om att underlätta för familjer att flytta hit, med god tillgång till barnomsorg, bra skolor och en levande fritidsmiljö. Enligt Ekonomifakta.se kan en av nycklarna till att minska försörjningskvoten vara att skapa förutsättningar för fler i arbetsför ålder att flytta in.
Risker med en obalanserad kvot
Om inget görs för att balansera befolkningsstrukturen finns flera risker för Boden. En ökad försörjningskvot innebär högre skattebörda för dem som arbetar, vilket kan göra kommunen mindre attraktiv för nya invånare och investeringar. Dessutom kan det leda till brist på arbetskraft i vård och omsorg, något som blir ett allt större problem i takt med att befolkningen åldras.
Kan invandring vara en del av lösningen?
Arbetslösheten bland utrikes födda är generellt högre än bland inrikes födda, vilket enligt Ekonomifakta.se till stor del beror på att utbildningsnivån ofta är lägre och att det tar tid att etablera sig i ett nytt land. Men om Boden aktivt satsar på integration och utbildning kan invandring bidra till att förstärka arbetsmarknaden och balansera befolkningen.
Genom riktade insatser för att matcha nyanländas kompetenser med arbetsmarknadens behov, samt genom utbildningsprogram som underlättar etableringen, kan Boden skapa en mer hållbar försörjningsbalans. En aktiv rekrytering av arbetskraftsinvandrare, kombinerat med bostadslösningar och familjevänliga initiativ, skulle kunna göra Boden till en attraktiv inflyttningsort.
Sammanfattning
Bodens försörjningskvot är högre än storstädernas, men långtifrån den mest kritiska i landet. Genom att dra nytta av industrisatsningar som Stegra, satsa på att göra Boden mer attraktiv för inflyttare och fokusera på integration och utbildning kan kommunen förebygga en framtida obalans. Boden har möjligheten att vända utmaningen till en styrka – men det kräver aktiva insatser här och nu.
Källa: Ekonomifakta.se
