Hemsjukvård för nyfödda: En inblick i Sunderby sjukhus arbete

Neonatalavdelningen på Sunderby sjukhus har arbetat med vård i hemmet sedan 2015. De var tidiga med arbetssättet jämfört med många andra sjukhus. I tre år har barnsjuksköterskan Anna Niskanen varit en del av hemsjukvårdsteamet, och idag får vi följa med henne på ett hembesök.

Hemsjukvårdsteamet

Barnsjuksköterskan Anna Niskanen är en av tre i hemsjukvårdsteamet. I teamet arbetar Anna tillsammans med en sjuksköterska och en undersköterska. Tre veckor i taget turas de om att besöka familjer med för tidigt födda barn. Resten av tiden jobbar de på avdelningen.

– Jag har alltid velat jobba med barnsjukvård. Det är ett annorlunda sätt att arbeta, vi vårdar hela familjen, säger Anna.

Teamet utgår från Sunderby sjukhus och besöker familjer i Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn. De kan hjälpa upp till sex familjer samtidigt. Vanligtvis får varje familj ett hembesök och två digitala samtal i veckan, men det anpassas efter behov.

– Kontinuitet är viktigt. I början kan vi behöva göra fler hembesök.

Dagens hembesök

Idag följer vi med Anna till en familj i Piteå som tidigare varit inskrivna i hemsjukvården. Resan från Sunderbyn tar nästan en timme. Här i Norrbotten, där avstånden är långa, får man räkna med att resorna tar tid.

– Därför försöker vi planera besöken smart, säger Anna. För att hinna med alla besök krävs noggrann planering, då resorna tar mycket tid.

Vi parkerar utanför familjens hem i Piteå. Anna plockar fram sina väskor med utrustning och knackar på dörren. De nyblivna föräldrarna Thea Määt t ä och Oscar Brändström välkomnar oss in. Två veckor tidigare blev de utskrivna från hemsjukvården och delar gärna med sig av sin upplevelse.

Familjens berättelse

Vi sätter oss i vardagsrummet, och Thea berättar att hon fick havandeskapsförgiftning i slutet av sin graviditet. Två månader för tidigt föddes lilla August genom ett planerat kejsarsnitt. Till en början behövde han hjälp med andningen och fick transporteras till Umeå universitetssjukhus. När familjen var tillbaka på Sunderby sjukhus stabiliserades läget.

– Då var vi kvar på avdelningen och väntade mest på att han skulle gå upp i vikt, säger Thea. Familjen firade både Augusts första jul och nyår på avdelningen. Vid den tiden mådde han bra och klarade sig utan andningshjälp. Då erbjöds de att fortsätta vården hemma.

– Vi gjorde redan mycket själva på avdelningen, som att väga honom. Så det kändes tryggt, säger Thea.

Från sjukhus till hem

För att få hemsjukvård behöver barnet kunna hålla rätt kroppstemperatur och, precis som August, klara sig utan andningsstöd. Barnet ska också väga minst 1 700 gram, men som med mycket annat avgörs det från fall till fall. Hemsjukvård är frivillig och beslutas tillsammans med familjen. I vissa fall behöver föräldrarna lite uppmuntran för att våga ta steget.

– En del känner oro inför att lämna sjukhusets trygghet, säger Anna. Thea och Oscar håller med om att det var en omställning att lämna sjukhuset. På avdelningen fanns personal dygnet runt och en knapp att trycka på vid minsta fundering.

– Men vi fick ju ett nummer till avdelningen. Så det var aldrig någon jättestor oro egentligen, säger Thea.

Att komma hem

– Otroligt skönt. Det höjde levnadsstandarden lite grann, säger Oscar med ett skratt. – August hade varit stabil en längre tid. För oss var det en fantastisk möjlighet att få komma hem, säger Thea.

Vid hembesöken pratar personalen ofta med familjerna om mat och ger stöd i amning eller flaskmatning. Man tittar också på barnets hud, längd och vikt. Thea och Oscar fick låna hem en våg och skötte vägningen själva. Deras största behov vid hembesöken var hjälp med att byta Augusts sond.

– Och så var det skönt att få en kontroll, så att vi visste att allt såg bra ut, tillägger Thea.

Vid hembesöken görs flera olika kontroller av barnet. Källa: Region Norrbotten