Lägre priser än förra månaden – men dyrare än för ett år sedan, lägre konsumtion än vanligt och större export än import hela tiden. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.
Lägre priser än förra månaden – men dyrare än för ett år sedan, lägre konsumtion än vanligt och större export än import hela tiden. Här får du Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.
Debatten om elmarknaden är ofta polariserad och ibland väldigt stark. För att ge dig tydliga fakta sammanfattar vi varje månad det viktigaste om priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
1. Elpriserna sjönk i Boden i september
Spotpriset – det pris som elbolagen betalar när de köper el – gick ner i elområde 1, där Boden ingår. Priset i september var 17 öre per kilowattimme, vilket är 7 öre lägre än i augusti. Det högsta priset i området var i december 2022, då kilowattimmen kostade 206 öre. För ett år sedan, i september 2024, kostade kilowattimmen bara 10 öre.
Sverige är sedan 2011 indelat i fyra elhandelsområden. I de norra områdena produceras generellt mer el än vad som används, medan det är tvärtom i söder. Det finns begränsningar i hur mycket el som kan transporteras mellan områdena. Sedan 2020 har skillnaderna i elpriser mellan dessa områden ökat.
2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i september
I september förbrukades cirka 9 300 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär 3 procent mindre än normalt för månaden. Jämfört med september förra året var förbrukningen ungefär densamma. Elförbrukningen påverkas mycket av temperaturen i landet.
3. Produktionen: En fjärdedel från vindkraft
Preliminära siffror visar att under september kom ungefär 46 % av elproduktionen från vattenkraft, 25 % från kärnkraft och 24 % från vindkraft.
I kategorin ”annat” ingår solkraft och kraftvärme. För september finns ännu inte detaljerade siffror för dessa, men enligt SCB-data fram till juli 2025 har solkraft stått för cirka 2,7 % av den totala produktionen det senaste året (räknat på anläggningar anslutna till elnätet).
Kraftvärme domineras av förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen som kol, fossilgas och olja stod endast för 0,9 % av produktionen samma period.
Sammantaget var omkring 99 % av elproduktionen fossilfri och 71 % förnybar (exklusive kärnkraften i den förnybara andelen).
Vindkraftproduktionen är väderberoende och svår att planera. För att hålla balansen i systemet justerar vattenkraften produktionen, eftersom den kan startas och stoppas snabbt för att möta efterfrågan. I diagrammen syns detta som mer ojämna kurvor för vindkraft och vattenkraft, medan kärnkraften är mer jämn över tid.
Under september var kärnkraftverken Oskarshamn 3 och Forsmark 1 avställda pga reparation och revision.
Vindkraft stod för cirka 24 % av elproduktionen i september, ungefär 2 600 gigawattimmar. Det är i nivå med september förra året, men den lägsta produktionen i september sedan 2022.
Sett över de senaste tolv månaderna har vindkraftsproduktionen ökat med 18 % jämfört med året innan, och med nästan 70 % jämfört med för fem år sedan.
