Införande av Stegvis Vård
Tidigare insatser, en fast vårdkontakt och dialog kring en vårdplan. Det är några av inslagen i konceptet Stegvis vård, som Luleå närpsykiatri är först ut i sitt verksamhetsområde att införa. Dessutom fördelas patienterna på två likvärdiga team som flyttar in på Hertsöns respektive Björkskatans hälsocentraler.
Pia Johansson, Moa Pahikka-Aho och Marielle Dahlström är enhetschefer på Luleå närpsykiatri, som från den 1 mars arbetar med konceptet Stegvis vård. Stegvis vård har arbetats fram som ett koncept av Sveriges kommuner och regioner, SKR. – Att vi också vill införa det i Norrbotten beror på att vi behöver ändra våra arbetssätt när det blir fler patienter att ta hand om i takt med ett ökat inflöde av remisser från hälsocentralerna och BUP. Samtidigt har det blivit svårare att rekrytera – även om det just nu ser lite ljusare ut och vi precis har fått tre nya medarbetare, säger Moa Pahikka-Aho och Marielle Dahlström.
Långa köer till utredningar
De beskriver att de har väldigt långa köer på framför allt neuropsykiatriska utredningar, exempelvis ADHD och autismspektrumtillstånd. – ADHD är den stora stocken som vi sett en betydlig ökning av, konstaterar Marielle Dahlström. – Jag har själv vuxit upp i en familj där det fanns psykisk ohälsa. Därför värnar jag extra mycket om den patientgruppen och ser att den förändring vi gör med Stegvis vård är både nödvändig och viktig, säger Pia Johansson.
Två basteam
I och med införandet av det nya arbetssättet delas patienterna upp utifrån vilka hälsocentraler de är listade på. De kommer att tillhöra antingen Team Öst eller Team Väst. – Det är två likvärdiga basteam med lokaler på Björkskatans respektive Hertsöns hälsocentraler. För patienterna innebär det närmare avstånd till närpsykiatrin, för medarbetarna att man förlorar närheten till en del av sina nuvarande arbetskamrater, men de två basenheterna kommer att ha ett nära samarbete med varandra och även kunna låna personal från varandra vid behov, säger Moa Pahikka-Aho och Marielle Dahlström, som får funktionen teamledare.
En konsekvens av flytten till de två hälsocentralerna är att närpsykiatrin kommer att lämna de tillfälliga lokaler de funnits i de senaste två åren på Sunderby sjukhus. Moa Pahikka-Aho, Pia Johansson och Marielle Dahlström ser införandet av Stegvis vård som positivt för patienterna.
Tidigare insatser
En av tankarna med Stegvis vård är att kunna sätta in insatser tidigare istället för att alltid vänta på att en utredning ska göras först. – Som det varit tidigare har patienterna först fått vänta på en bedömning och utredning. När det varit klart har de fått vänta igen på att bli överflyttad till enheten för behandling och terapi eller enheten för psykisk rehabilitering. Nu kommer vi istället att tydligare komma överens med patienten om en vårdplan, berättar Moa Pahikka-Aho.
Marielle Dahlström tillägger: – Patienten blir också tilldelad en fast vårdkontakt, till en början sex månader. I första hand är det en skötare eller socionom, som kommer att följa patienten hela vägen genom processen och bland annat ha kontakt med alla som vi samverkar med och som ingår i patientens nätverk. Det kan exempelvis vara kommunens boendestöd, arbetsgivare eller Försäkringskassan.
Gruppterapi först
Om patienten behöver terapi kommer gruppterapi att gå före individuell terapi i ett första steg. Det kan exempelvis handla om att ge diagnoskunskap eller KBT-baserade sessioner med övningar att göra hemma. – Behöver patienten individuell terapi kommer det i sista steget. Det handlar om att fördela våra resurser så effektivt som möjligt utifrån patienternas behov, säger Marielle Dahlström. Till en början är det alla nyinskrivna patienter som kommer att omfattas av Stegvis vård, men på sikt ska även befintliga patienter in i.
Källa: Region Norrbotten
