Räntan på skattekontot sänks från 1 december: Så påverkas företag och privatpersoner
Från och med den 1 december 2024 sänks räntorna på skattekontot, vilket kommer att påverka både företag och privatpersoner som har skatteskulder eller anstånd med betalningar. Den låga kostnadsräntan sänks från 3,75 procent till 2,5 procent, och intäktsräntan justeras till 1,125 procent. Samtidigt sänks den höga kostnadsräntan, som tas ut på obetalda skulder, från 18,75 procent till 17,5 procent.
Varför sker sänkningen?
Räntan på skattekontot är kopplad till den genomsnittliga säljräntan för sexmånaders statsskuldväxlar. Eftersom säljräntan nyligen sänkts justeras nu skattekontots räntesatser i enlighet med denna förändring.
– Den sänkta räntan påverkar bland andra företag som har tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter, säger Magnus Lundberg, rättslig expert på Skatteverket.
Hur påverkar detta företag och privatpersoner?
För företag som beviljats anstånd med skattebetalningar innebär sänkningen en minskad kostnad för utestående belopp. För privatpersoner kan en lägre intäktsränta göra skattekontot mindre attraktivt som ett alternativ till traditionellt sparande. Samtidigt minskar den höga kostnadsräntan något för de som missat att betala sina skatter i tid.
Nya räntesatser från 1 december 2024
- Intäktsränta: 1,125 % (tidigare 1,6875 %)
- Låg kostnadsränta: 2,5 % (tidigare 3,75 %)
- Hög kostnadsränta: 17,5 % (tidigare 18,75 %)
Senast dessa räntesatser justerades var den 1 juli 2024, vilket visar på att förändringar kan ske relativt snabbt beroende på marknadsförhållanden.
Vad betyder detta för framtiden?
Den sänkta intäktsräntan kan leda till att företag och privatpersoner som tidigare använt skattekontot för likviditetshantering ser över sina alternativ. Sparande i andra former, såsom sparkonton eller investeringar, kan bli mer attraktiva beroende på utvecklingen av marknadsräntor.
För företag med tillfälliga anstånd kan dock sänkningen av den låga kostnadsräntan ge en viss lättnad i en tid av ekonomisk osäkerhet, särskilt inom branscher som är känsliga för räntekostnader.
Källa: Skatteverket
