Analys varnar för kostnader om klimatmålen missas

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet som gjorts på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Bedömningen gäller främst den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Underskott i ESR-sektorn enligt regeringens bedömning

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket gör det möjligt att täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). IVL:s forskare Lars Zetterberg lyfter att detta innebär en ekonomisk kostnad eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Tre vägar för det återstående gapet

Efter att möjligheten att använda EU ETS-rätter räknats in återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott, vilket gör både tillgång och pris osäkra.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaderna uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver kostnaden för att använda EU ETS-rätter.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet enligt regelverket upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas igen kan det ge en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner kan tillkomma

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner bli aktuella, enligt IVL. Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, hänvisar till tidigare rättsfall i EU-domstolen.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Rapporten bakom analysen

Underlaget bygger på rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026, författad av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.