Fokus på värmeförsörjning vid vardag, kris och krig

Ett längre avbrott i värmeförsörjningen under vintern kan snabbt få allvarliga följder i Norrbotten, där fjärrvärme är en dominerande värmekälla i tätorterna. I ett nytt, tvåårigt projekt ska Luleå tekniska universitet, Länsstyrelsen i Norrbotten och Kristina Lygnerud AB stärka fjärrvärmens motståndskraft – både i normal drift och vid större samhällsstörningar.

Pressmeddelandet publicerades den 23 september 2026 klockan 06:00. Projektet startar i oktober 2026 och finansieras av Energimyndigheten.

Boden och övriga kommuner berörs

Enligt pressmeddelandet är Norrbottens 14 kommuner beroende av stabil värmeförsörjning under långa perioder av sträng kyla. Det innebär att även Boden ingår i den kommungrupp som påverkas av länets samlade fjärrvärmeberedskap och de arbetssätt som tas fram i projektet.

Ska kartlägga risker i hela kedjan

Projektet heter “Kallt väder och kritisk infrastruktur – ökad beredskap bland fjärrvärmeföretag i Norrbotten” och ska undersöka hur en ekonomiskt hållbar och resilient fjärrvärme kan säkras i Sveriges nordligaste län. Ambitionen är också att utveckla arbetssätt som kan användas i andra delar av landet.

Arbetet omfattar hela fjärrvärmens värde- och leverantörskedja, bland annat:

• tillgång till bränsle och lagring
• produktion och distribution
• kundrelationer

Forskarna ska tillsammans med fjärrvärmeföretag, kommuner och Länsstyrelsen identifiera och analysera risker som beskrivs som ekonomiska, tekniska, klimatrelaterade, digitala och geopolitiska. I pressmeddelandet nämns exempelvis stigande bränsle- och biomassapriser, osäker råvarutillgång, extremväder, störningar i el- och leverantörssystem, cyberhot samt ett försämrat säkerhetspolitiskt läge.

Citat från projektets parter

Under en kall vinter i Norrbotten är fungerande värmeförsörjning avgörande för människors hälsa, för samhällsviktiga verksamheter och för att samhället ska fortsätta fungera. Vi behöver därför förstå våra sårbarheter innan en allvarlig störning inträffar, säger Jeaneth Johansson, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.

Ingen aktör kan ensam hantera hela riskbilden. En starkare beredskap förutsätter att fjärrvärmeföretag, kommuner och regionala aktörer vet vem som ansvarar för vad och hur resurser kan samordnas när läget blir ansträngt, säger Berit Nilsson, samordnare energi och klimat vid Länsstyrelsen Norrbotten.

Om vi kan utveckla en robust och fungerande modell under Norrbottens krävande förhållanden kan lärdomarna få stor betydelse även för andra län. Ambitionen är att gå från fragmenterad riskhantering till ett gemensamt och systematiskt beredskapsarbete för svensk fjärrvärme, säger Kristina Lygnerud, VD, Lygnerud AB.

Norrbotten som testmiljö – och spridning till resten av landet

Enligt pressmeddelandet blir Norrbotten en strategisk testmiljö på grund av strängt vinterklimat, stora geografiska avstånd, begränsade alternativa försörjningsvägar och höga krav på stabil värmeproduktion.

Resultaten ska integreras i kommunernas och Länsstyrelsens arbete med energiplanering och beredskap. Metodiken ska också spridas till andra länsstyrelser via Länsstyrelsernas energi- och klimatsamverkan, LEKS.